Det sas på radion "Tidsvis uppehåll i Svealand"
Hon tänkte uppehåll är bra men inte nog
Jag skulle hellre se en riktigt bra förklaring
Och allt hon inte gjort, varenda tåg hon inte tagit
Står och tutar nere på gatan, bakom rullgardinen

Och hon vet att det är vår och att varje slant hon inte slängt
Har varit en onödig besparing

Och radion spelar låtar som hon glömt
Allting minner om en dröm som hon har drömt, hon säger

Här i bland ruinerna
Bland torra salta tårar
Här bakom rullgardinerna
Och alla uteblivna vårar
Här under askan utav sönderbrända drömmar
Ska vi bygga nånting större

Det står en man nere vid stationen
Och citerar nåt ur gamla testamentet
Och det syns så väl att han ljuger
När han talar om sin godhet och om satan
Och om livet som ett liv man borde skämmas för

Hon står och sneglar ner på torget
Där han predikar all sin rädsla inför Jesus
Och hon tänker "Jag vill aldrig vara rädd igen"

Och kväll blir natt och tankarna för stora
Det sjönk för djupt, nu har hon inget att förlora, hon säger

Här ibland ruinerna...

Jag går och aktar mig för vintern
Och för gråten och den stora depressionen
Jag har liksom gömt mig i ett halvår under täcket
För att skydda mig mot ensamheten och tvivlet
Och mot tomheten efter explosionen

Och jag ser stormen komma närmre och jag väjer
Tills hon ringer och jag svarar och hon säger

Här i bland ruinerna...