Min Farfar var en fet polis, som jaga bovar på sitt eget lilla vis,
Ingen batong å inga hugg å slag,
Rätt upp å ner han tog dom med ett riktigt karlatag.

Å när de var bråk i stan, då kom Farfar ångande som fan
Å satte sig ner å glodde å sa fortsätt
Å då blev det tyst igen, för det fanns ingen i vårt hela län
Som hade nån lust att slåss med Fete Norstedt.

Ibland så kom det utifrån, nån gammal hårding som försörjde sig på rån
Men när han sprängt sig in i bankens valv
Så hörde han å tusen mänskor till hur jorden skalv.

Det var som att krossa ägg, när Farfar sprang igenom bankens vägg
Å satte sig ner på disken å sa fortsätt
Sedan blev det fart som fan, jakten gick igenom hela stan
Tills rånaren hamnade under Fete Norstedt.

SOLO

Idag så är han sjuttiotvå, men han är stor å fet å fläskig lik som då
Vår stad har fått ett värre Klientel
Men än så hänger gubben med å hjälper till när nåt är fel.

Å när det är bråk i stan, så kommer Farfar ångande som fan
Å sätter sig ner å glor å säger fortsätt
Å då blir det tyst igen, för än finns ingen i vårt hela län
Som har nån lust att slåss med Fete Norstedt.

Ja när det är bråk i stan, då kommer Farfar ångande som fan
Å sätter sig ner å glor å säger fortsätt
Å då blir det tyst igen, för än finns ingen i vårt hela län
Som har nån lust att slås med Fete Norstedt.

Ja när det är bråk i stan, då kommer Farfar ångande som fan
Å sätter sig ner å glor å säger fortsätt
Å då blir det tyst igen, för än finns ingen i vårt hela län
Som har nån lust å slås med Fete Norstedt.

Fete Norstedt, Ohh ohh, Fete Norstedt