Heil Hitler, Heil Hitler, Heil Hitler.
Det var jag som födde tanken om ett stort och heligt krig,
som en gång för alla skulle ge oss fred i evig tid.
I ett rike utan judar, fritt från slödder, drägg och skan.
Där jag själv skulle bestämma över mina ljusa barn

Heil Hitler, jag hade nästan lyckats me're.
Heil Hitler, vad jag var stolt när alla skrek det.
Heil Hitler, jag var en bit på väg mot en värld som skulle frunka utan lyx och överflöd, men det ända den fick möta var förintelse och död.

Jag har alltid hatat rika människor, sladder, fusk och skolk, därför mördade jag judarna, som levde på vårt folk.
Den som sladdrade om vad vi gjorde fick en kärve bly.
Den som inte ställde upp fick inte se sin morgon gry.

Heil Hitler, Det va väl inge fel med det va.
Heil Hitler, Det för väl vara nån jävla reda.
Heil Hitler, för allting har sin plats och om jag tvekade och ville säga nej, fanns det alltid vänner där som kunde övertyga mig.

Ja mitt rike skulle bli det vackraste man hade sätt,
därför var det hemsk att se hur min armé slog till reträtt,
och mitt rike krympte ända fram till gränsen av Berlin,
liksom Sokrates fick jag nu dricka dödens bittra vin.

Heil Hitler, nu var det slut på alla drömmar.
Heil Hitler, mitt rike sprack i alla sömmar
Heil Hitler, stubinen brann för fullt, och jag tänkte just när kulan livets låga blåste ut,
att man bygger ingen bättre värld med kulor, våld och krut.

Heil Hitler, Heil Hitler, Heil Hitler, Heil Hitler, Heil Hitler.
Heil Hitler, Heil Hitler, Heil Hitler, Heil Hitler, Heil Hitler.