Det var drakfest ute på Gärdet
Och vi slogs om gudarnas makt
Medan vinet fyllde begäret
Efter öm och mänsklig kontakt
Jag var fri men sökte en boning
För min kropp och min längtande själ
För en stund i stilla försoning
I en famn som tog hand om mig väl

Just som en mild bris smälter snö
Hon var en Stormvarning!

Jag var fast besluten att leva
Rensa ut allt ingrott och dött
Byta bort min ändlösa leda
Mot de hopp som kärleken fött
Så jag stod där, trånsjuk som satan
Och såg framåt fast livet är kort
Mot en natt på manglade lakan
Och en ljum vind som förde mej bort

Just som en mild bris smälter snö
Hon var en Stormvarning!

Jag har aldrig litat till ödet
Men nu log hon brett framför mig
Och hon sa
"Vi åker till söder, det finns värme hemma hos mig"
Hon var ljuv som friden om julen
Hon var fröet till all existens
Som kan gro fast himlen är mulen
Hon var livslusten helt utan gräns

Just som en mild bris smälter snö
Hon var en Stormvarning!

Först så drog vi liv i debatten
Om behov och rättvisekrav
Sen så älska' vi hela natten
På en soffa hon lutat av
När jag vakna' upp i tamburen
Låg jag ensam på golvet och frös
Hon försvann som snön i naturen
Men jag kände hur ögonen lös

Just som en mild bris smälter snö
Hon var en Stormvarning!
Stormvarning!
Stormvarning!