Det blev varmt igen, jag hade blivit van vid kappan
allt blev ljust igen, förvandlingen total
hissen fungerade, jag brukar springa uppför trappan
solen blev en raket, mot min tapet, mitt tak, bom bom

När du kom, du stod i blom,
så underbar, som du var i en dröm jag va
och jag tror nog att du förstod
när jag sa, att jag alltid vill vara kvar

Det blev varmt igen, ett känslobrus så rent från svärta
så självklart på alla sätt, så märkligt rätt du kom
för den svarta sorg, som finns i varje ensamt hjärta
stor som ett regnigt torg, en trasigt gammal korg, heltom

När du kom, du stod i blom,
så underbar, som du var i en dröm jag va
och jag tror nog att du förstod
när jag sa, att jag alltid vill vara kvar, vara kvar

Där du stod, du stod och log
så underbar, var det som i en dröm jag va
och jag tror nog, att du förstod,
när jag sa, att jag alltid vill vara kvar
att jag alltid vill stanna kvar
att jag alltid vill stanna kvar
stanna kvar
stanna kvar...