Så du föll ner på dina knän och ingen hjälpte dig upp
Du låg nerdrängt i skiten och allting blev fel
Och när jag lämnade dig blev det som ett massivt svart hål
Och ingen ville kännas vid dig och dina problem
"Du är allting jag har" det var din avskedsreplik
"Om du lämnar mig nu blir sig inget sig likt"
Men istället för att ge dig bad du mig stanna kvar
Jag gick med lätta steg och lämnade dig blödande kvar

Det är så skönt att andas luft istället för att andas sot
Jag är en fågel som inte längre sitter i en bur
Men kanske är jag orättvis kan det varit såhär
Att du höll mig så hårt att min andning blev svår
I över fyrahundra dar så har vi ältat det här
Och vägvalen vi borde gjort de blir aldrig av
Men jag kan inte hålla på med att ljuga för mig själv
Som ett hallucinogen drog får du mig att stanna kvar

Även om det som hänt verkar kännas så lätt
Finns det stunder då jag önskar att allt var återställt
För även om det tagit slut är du min inspiration
Så du kan vänta dig att många sånger handlar om dig
Varje fredag påminns jag av en sång från en tid
Då varje ord i texten skulle kunna varit mitt liv
"The reason" är för alltid din och min men visst är den bra
Vår eras slut kommer förmodligen att komma så snart