En gång stod jag här i hamnen när ett skepp låg klart att gå
Till Västindien med last av järn ombord
Med den flickan tryggt i famnen som bedragit mig just då
Stod en ung sjöman och talte dessa ord

"Alice älskling när till våren alla ängar står i blom
Ja när rosen knoppas himmelen är blå
Minns att då är din John Taylor redan fullbefaren sailor
Och då älskling kan vi gifta oss vi två"

Nästa år i blomstertiden står jag åter i den hamn
Där John Taylor seglat bort ifrån sin vän
Och då ser jag Alice vänta med ett litet barn i famn
Och på redden löpte skeppet in igen

Då kom budet John är borta
Kommer aldrig mer igen
Där stod Alice med sitt barn
Då steg jag fram

"Det är svårt att vara kvinna
Ge mig barnet du skall finna
Fast du svek mig Alice älskar jag dig än"