Det var en gång en liten man, som bodde i ett litet hus i ett litet land.
Han hade en liten bil och ett litet arbete med en liten lön, så att han
tjänade lite pengar och kunde försörja sig lite. Han hade också en
liten TV-apparat och han prenumererade på en liten tidning, så att
han kunde följa med lite grand vad som hände i det lilla landet.

En gång när den lille mannen satt i sitt lilla hus och tittade på sin lilla
TV fick han se en stor man, som sa att det lilla landet befann sig i en
liten kris och därför lånat lite pengar utomlands för att det lilla landets
lilla välstånd inte skulle äventyras. Den lille mannen blev då lite
bekymrad och den store mannen i den lille mannens lilla TV sa att det
nu krävdes en stor insats av den lille mannen för att det lilla landet skulle
kunna betala tillbaka det lilla lånet som det lilla landet tagit för att komma
ur sin lilla kris. Den lille mannen gick då ut och gjorde en stor insats och
kände sig lite nöjd. Men den store mannen sa att den lille mannens
insats var alldeles för liten. Då blev den lille mannen lite irriterad och
undrade om inte den store mannen också skulle kunna tänka sig att
göra en insats för att hjälpa det lilla landet ur sin lilla kris. Den lille
mannen tyckte rent av att den store mannen borde göra en stor insats
eftersom den store mannen var så stor. Men då skrattade den store
mannen den lille mannen rakt in i den lille mannens lilla ansikte och sa
att den lille mannen kanske begrep sig på den lilla världen där den lille
mannen levde sitt lilla liv, men i den stora världen där den store mannen
levde sitt stora liv och där den lille mannens lilla liv ingick som en liten del,
där gick det inte alls till på det lilla viset som den lille mannen tycktes inbilla
sig. Den store mannen sa att det borde väl den lille mannen begripa, att om
man är liten måste man göra en stor insats men om man är stor så räcker
det att man gör en liten insats och eftersom den store mannen var så väldigt
stor, så behövde han inte göra någon insats alls.

Då gick den lille mannen ut och gjorde en ännu större insats och till slut
hade han gjort så många stora insatser att det lilla landets lilla lån betalats
tillbaka och den lilla krisen var över. Den store mannen hade då blivit ännu
större och fick knappt plats i den lille mannens lilla TV när han lovprisade
sin egen förträfflighet för att det var han som hade hittat på att den lille mannen
skulle göra alla dom här stora insatserna, så att det lilla landet fick tillbaka
sitt lilla välstånd. Men just då tittade inte den lille mannen på sin lilla TV,
för han hade blivit så liten att han inte längre fanns.