Låna mig ditt öra och lyssna lite grann.
Jag kanske inte har nånting att säga.
Men även om inte, gör jag det i all fall.
För ord kan vara svåra att svälja.

Jag springer in i väggen fast jag inte får
för att väggen är i vägen
för att visa att jag tål.
Om inte väggen inte flyttar på sig, ja än sen.
Jag kommer ändå att göra om det igen.

Öppna dina ögon och se dig omkring.
Det kanske inte hjälper med att titta.
Men det måste vara bättre än ingenting.
Och i mörker är det svårare att hitta.

Vi är barnen som dansar efter regn
för vi vet att det kan hända, om inte, ja än sen.
Vi dansar ändå, för att det ger oss en kick
om inte regnet kom, så var dansen allt vi fick.

Det kanske inte blir något imorgon.
Det kanske inte blir något imorgon.
Men torka dina ögon, det kanske blir i alla fall.

Titta på mannen som letar bland skräpet.
Han ville så gärna förklara.
Men när allt som han var, var att vara i vägen.
Var allt han fick göra att försvara.

Det är lättare att springa om tåget, medans det står
än att springa om tåget, medans det går.
Om tåget startar sen, ja än sen.
Då har man redan vunnit över det igen.