Mm jag sitter här i ruset med en flicka i ett rum
Låtsas sova eller titta på tapeten
Alla människor har gått jag borde känna mig dum
Men i stället trivs jag bra här i stillheten
På sängen i en flickas mörka rum

Och ingen säger något det är tyst som i en grav
Fast det dunkar och det susar i mitt öra
Det finns ingen kvar i huset det är bara hon och jag
Och jag undrar lite grann vad jag ska göra
Funderar över vad som ska bli av
Så reser hon sig upp där på golvet i sitt hus
Börjar tyst och stilla gå omkring i rummet
Och klockan är snart fem och rummet fylls av morgonljus
Men tiden och allt annat är försvunnet
När hon långsamt börjar knäppa upp sin blus
Och jag betraktar henna noga hon vet om det
Och luften här är tjockare än snö
Jag betraktar henne noga hon vet om det
Jag tror det är så här det känns att dö
Och jag tror det är så här det känns att dö